Vad vill hästar ha?

Kategorier: Nyheter.

Etologerna Anna Lundberg och Jenny Yngvesson.

Mat, sociala kontakter och att få ta sig en galopp ibland. Det är hästens grundläggande behov enligt etologerna Anna Lundberg och Jenny Yngvesson på SLU.
Men vad vill de ha mera, för att må riktigt bra, frågade de publiken på Vetenskapscafét under Smedjeveckan i Skara.
Drygt 60 personer hade bänkat sig i Smedjan vid SLU i Skara när det var hästdag med föreläsning om hästens beteende onsdag 27 september.
−Vi vet mer om vad höns vill ha än vad hästar önskar sig när de grundläggande behoven är uppfyllda, sade Anna Lundberg, som tidigare forskat på höns.
−Höns vill ha sittpinne, rede och ett sandbad, men vad är hästens motsvarighet till sittpinne och sandbad? Det får ni gärna tips oss om. Kanske handlar det om möjlighet att rulla sig efter ett arbetspass?

Anna Lundberg och Jenny Yngvesson presenterade aktuell hästforskning under kvällen. De berättade bland annat om equine pain face, alltså hästars ansiktsuttryck vid smärta. De flesta som umgås med hästar kan se om deras häst inte mår bra, men nu finns det dokumenterat hur hästen ser ut när den känner smärta.
Runt ögonen blir det bekymmersrynkor, näsborrarna utvidgas, munnen knips ihop och öronen sänks eller fälls bakåt.
−Du kan också se på hästens position i boxen. En häst som har ont står en bit in i boxen och kan titta in i väggen.
−Samtidigt ska man vara medveten om att hästar gärna döljer smärta. Som bytesdjur får de inte visa sig svaga, eftersom de då blir utvalda av rovdjuren. Och i förhållande till hästar är människan ett rovdjur, konstaterade etologerna.

Hur hästen tränas för att bli säker i trafiken var ett annat ämne de tog upp.
−Ett bra sätt är att tillämpa ”over shadowing” eller överskuggande. Sysselsätt hästen med något annat när lastbilen passerar. För hästens huvud uppåt och nedåt, eller från sida till sida, så att den får något annat att tänka på, förklarade Anna Lundberg.
Lastning av hästar finns det också forskning på, utförd på SLU i Skara.
−Bara tanken på att stoppa in ett flyktdjur och flockdjur i ett låst utrymme där den ska stå ensam är egentligen omöjlig, sade Anna Lundberg och berättade om den studie som gjordes i Skara 2016, med observationer dels från lastning utanför hästkliniken i Skara, dels vid en dressyrtävling,
−Lastningen tog i genomsnitt 5,8 minuter utanför hästkliniken.

En stor publik kom för att lära sig om hästforskning.

Den längsta lastningen tog 112 minuter. Studien visade att det inte fanns någon struktur i beteende hos dem som lastade. De kunde slå på en häst som gick framåt och klappa en häst som kastade sig bakåt.
Den genomsnittliga tiden för lastning på dressyrtävlingen var 21 sekunder.

Bästa sättet att vänja hästarna vid lastning, liksom vid allt som kan vara obehagligt, är att börja när hästarna är unga, menade Anna Lundberg och Jenny Yngvesson. Det räcker sedan inte att göra det några gånger och sedan tro att hästen har vant sig, utan det måste repeteras med jämna mellanrum.

Under kvällen presenterade också Vanja Sandgren från SLU senaste nytt från HNS arbete kring regional samverkan och vilka frågor som är aktuella. Mer om det kan du läsa på HNS hemsida.